Idag har jag varit hemma från skolan för att jag harvarit hostig och hängig.
Då hinner man tänka mer än när man har fullt upp.
Idag kom jag att tänka på vad tiden har gått fort som
mamma, alltså tiden när man har barnen runt sig hela tiden.
Nu har i princip alla barnen gett sig av hemifrån för
att söka lyckan utanför sitt barndomshem.
Anna bor tillsammans med Marcus och
jobbar som sjuksköterska.
Anna har alltid varit väldigt hemkär så hon kommer
nog att bli sin hemstad trogen.
Linnea läser till läkare men hardetta år tagit studieuppehåll för att arbeta i bl a
Norge som undersköterska
och sedan resa ut i världen alldeles själv.
Linnea är familjens "nomad" som hennes far brukar säga.
Hon gillar när det är fullt upp och det händer
alltid saker kring henne.
Vår 20-åring Per har gett sig av till Oslo för attsöka jobb och tjäna pengar för att sedan åka till
Alperna och åka skidor.
Per är lite våghalsig, enligt mamman, och när han förra veckan
skulle hoppa sitt första fallskärmshopp var han inte ett
dugg rädd. Det var mest hans föräldrar som var lite oroliga.
Per säger ofta till mig "Mamma släpp sargen" och det
är nog dags att göra det nu.
Per sökte också in till läkarlinjen detta år men han hade
inte tur i lottningen.
Visst är det lite märkligt att alla barnen kan tänka sig
att arbeta inom vården. Kan det bero på att deras
mamma är lite av en orolig hypokondriker?
Ja, så nu sitter vi här i vårt relativt stora hus i tystnaden.
Visst är det skönt många gånger men ibland känns det
allt lite ångestfyllt när man tänker på hur fort åren har gått.
Visst ska man leva i nuet och vara positiv.
Det viktiga är att barnen får det bra och blir självständiga.
Jag vet att man lever sju år längre om man är just positiv
men nog svider det lite i modershjärtat ibland när
man sitter här och blir lite nostalgisk.
Idag blev det inget inlägg om inredning.
Nu har jag istället berättat om hur stolt och lycklig jag är
över våra fantastiska barn. Gör det ni också!
Ha en fortsatt härlig vecka och
ta hand om er nära och kära!
Vilket fint inlägg Maria!
SvaraRadera3 underbara barn har ni lotsat ut i livet med bagage fyllt av mod och trygghet!!! Precis som det ska vara!
Jag har några år kvar tills mina flyger ur boet men vänner som varit med om att barnen flugit ut har nog fått en liten svacka av vemod. Inte konstigt tror jag.
Men visst går livet fort, jag tycker mina godingar låg i vagn häromveckan o plötsligt är dom 8 o 10. Ja, det gäller att minnas att njuta av dom o lägga oviktiga saker åt sidan.
Ha det gott o krya på dej!
Kram Cilla
Klart du ska vara stolt och lycklig över dina fina barn! Det riktigt lyser av stolthet och kärlek om dina ord.
SvaraRaderaOvanligt att de valt samma inriktning i livet.
Själv har jag tre barn.- 20 årig kille som gör lumpen uppe i Luleå nu. Klar till hösten. Innan dess var han i Jessheim utanför Oslo och jobbade ett halvt år. Nyttigt och berikande. Tyvärr har han sökt till utlandstjänst i Afghanistan...Det har jag mycket jobbigt med...
Son nummer 2 (19 år)gick ut som Undersköterska i våras. Jobbar nu med div vik, (mest med utvecklingsskadade,) tänker läsa till sjuksköterska nästa år. Dottern (18 år)går sista året i gymnasiet, el-linjen. Så någon form av elektriker blir det av henne. Å´ jag är lika stolt över dem alla!
Men tiden har ju gått alldeles för fort! Det gäller verkligen att njuta av dem nu, snart sitter man hemma i tystnad....
Ha en skön dag och hoppas du snart är pigg och kry igen.
Kramen
Visst ska du vara stolt över dina barn och vilket fint inlägg du har gjort om dem!
SvaraRaderaFörstår att det blir tomt och tyst när de lämnar boet. Vi har fortfarande halva barnaskaran kvar hemma, men tjejerna börjar bli stora ( 15 o 18 ) och tiden går så fort. Killarna är utflugna ( de är 22 o 25 år ) och visst är det lite skillnad hemma jämfört med när alla bodde här och det var kompisar överallt. Men allt har sin tid och jag är också så glad och lycklig över våra barn.
Ikväll kommer äldsta sonen hem och hälsar på, så nu ska jag förbereda maten innan jag åker och jobbar och så ska jag nog slänga ihop nån god kaka. Lite måste man ju skämma bort dem när de kommer. Mellansonen kommer hem i helgen efter att ha varit på semester i ett par veckor.
Ha en riktigt bra dag.
Krya på dig kramar från Carina
Känslofyllda ord och så precis du beskriver dina fina barn.
SvaraRaderaDet är svårt i början då de flyger iväg. När min Emily flyttade "satt" jag i säkert 2 månader och kände mig vemodig och oföretagssam. Det blev gott om tid att tänka och jag kom till sist fram till vad JAG ville göra. En lärorik tid som ledde till något bra och utvecklande för mig.
Tack för ett fint inlägg
//Eva-Lotta
Det är klart du ska vara en solt mamma. Du har tre duktiga, intelligenta och vackra barn. Det Maria är lyckan i livet, dessa barn har du fött och fostrat. Njut och var stolt.
SvaraRaderaGoa kramen till dig
AnnaMaria
Maria!
SvaraRaderaBlev så engagerad av ditt inlägg att jag glömde skriva att du ska krya på dig. Se till att mannen pysslar om dig när du är sjuk. Även om han inte kokar hjortronsylt åt dig så finns det många andra goa sätt att låta sig bli ompysslad på
//Eva-lotta
Vad fint du skriver om dina barn!!! Blir lite rörd. Tänk att min lilla L också ska växa upp och bli så där stor, måste vara oerhört svårt att "släppa sargen". Nu vaknar min lilla plutt och han är fortfarande helt beroende av mig så jag måste springa dit! Kram till dig och din familj. Krya på dig! Helena
SvaraRaderaHej hej!!!
SvaraRaderaBlir lite snyfftig när jag läser dina ord =) jättefint skrivet av dig =)
Vad roligt att de har valt vården alla tre, fina människor behövs där =)
Hur mår du? Vad tråkigt att du inte är kry =(
Hoppas din Mats tar hand om dig =)
Hur mår han nu?
Håller tummarna att han drar mitt namn hihih.
Många kramar Fia
Vilka fina barn du har...du har all rätt att känna dig lycklig och stolt över dem!
SvaraRaderaSen är det mysigt att läsa om något personligt och annat än inredning man kan ju faktiskt bli lite inredningless.
Tack och kram från caro
Vilka fina barn. Förstår att du är stolt över dem.
SvaraRaderaKram Lotta
Åh så mysig blogg du har. Våran äldsta son är 10 men det känns som om snart är det våran tur när alla flyger ur boet och vi sitter här själva.
SvaraRaderaKRam Tess
vilka fina barn du har!! visst är det ruggigt vad fort de växer de små liven.... fast de i våra egna ögon fortfarande är små :-D.
SvaraRaderakram, Marita